Lokala miljövärden och energimix
För att kunna värdera fjärrvärmens miljöpåverkan redovisas lokala miljövärden.
Modellen som används för att beräkna fjärrvärmens lokala miljövärden har tagits fram av Energiföretagen Sverige i samarbete med bostadsorganisationerna.
| Primärenergi-faktor | Emission av växthusgaser förbränning (g CO2e/kWh) |
Transport och produktion av bränslen (g CO2e/kWh) |
Andel fossilt | |
| Boliden | 0,17 | 7,7 | 17,8 | 0,8% |
| Bureå | 0,18 | 10,3 | 18,9 | 1,4% |
| Burträsk | 0,1 | 8,1 | 12 | 0,7% |
| Byske | 0,18 | 13,5 | 17,6 | 2,6% |
| Jörn | 0,14 | 4,7 | 16,2 | 0,0% |
| Kåge | 0,083 | 7,2 | 12,2 | 0,4% |
| Lidbacken | 0,16 | 7,2 | 17,6 | 0,7% |
| Lycksele | 0,19 | 19,4 | 8,9 | 0,1% |
| Lövånger | 0,17 | 8,4 | 17,7 | 1,0% |
| Malå | 0,1 | 7,3 | 7,7 | 1,3% |
| Norsjö | 0,11 | 6,2 | 14 | 0,2% |
| Robertsfors | 0,17 | 7,1 | 19,8 | 0,4% |
| Skellefteå | 0,21 | 30,7 | 7,7 | 0,8% |
| Storuman | 0,2 | 12,8 | 20 | 1,9% |
| Ursviken – Skelleftehamn |
0,041 | 2 | 0,16 | 0,6% |
| Vindeln | 0,17 | 8,7 | 19,3 | 0,9% |
| Ånäset | 0,18 | 9,1 | 19,7 | 0,9% |
Statistiken gäller år 2023.
| Förnybar energi | Återvunnen energi | Fossil eldningsolja | Torv | |
| Boliden | 99,3 % | 0 % | 0,7 % | 0 % |
| Bureå | 98,3 % | 0 % | 1,7 % | 0 % |
| Burträsk | 98,7 % | 0 % | 1,3 % | 0 % |
| Byske | 98,0 % | 0% | 2,0 % | 0 % |
| Jörn | 99,4 % | 0 % | 0,6 % | 0 % |
| Kåge | 99,7 % | 0 % | 0,3 % | 0 % |
| Lidbacken | 98,6 % | 0 % | 1,4 % | 0 % |
| Lycksele | 99,8 % | 0 % | 0,2 % | 0 % |
| Lövånger | 99,4 % | 0 % | 0,6 % | 0 % |
| Malå | 99,4 % | 0 % | 0,6 % | 0 % |
| Norsjö | 98,8 % | 0 % | 1,2 % | 0 % |
| Robertsfors | 99,5 % | 0 % | 0,5 % | 0 % |
| Skellefteå | 93,6 % | 0 % | 2,1 % | 4,3 % |
| Storuman | 94,4 % | 0 % | 5,6 % | 0 % |
| Ursviken – Skelleftehamn |
3,3 % | 96,7 % | 0,6 % | 0 % |
| Vindeln | 96,1 % | 0 % | 3,9 % | 0 % |
| Ånäset | 99,3 % | 0 % | 0,7 % | 0 % |
Statistiken gäller för år 2024.
De biobränslen som vi förbrukar avser i första hand biprodukter från våra lokala sågverk och massabruk i form av bark, sågspån och torrflis.
Beroende på tillgång av de olika biprodukterna så används även grot (grenar och toppar) samt träddelar/bränsleved i varierande omfattning.
Fjärrvärmens miljöpåverkan redovisas ort för ort och ur fyra perspektiv:
Resursanvändning
Beskriver hur effektivt energin används, det vill säga primärenergifaktor.
Klimatpåverkan
Anger hur mycket koldioxid som släppts ut under hela produktionskedjan.
Övriga emissioner
Anger hur mycket försurande ämnen NOx och SO2 samt stoft som släppts ut från produktionen.
Procent andel bränsle
Anger hur stor andel fossila och förnybara bränslen som använts i varje fjärrvärmenät.
Primärenergifaktor
Tillförd primärenergi i förhållande till levererad nyttiggjord energi. Primärenergi är ursprungsenergi som finns som naturresurs och som inte har omvandlats av människan såsom solstrålar, träd och obruten kol i en gruva. Olika energiformer kräver olika mycket primärenergi.
Förbränning
Utsläpp av växthusgaser från produktion och distribution av fjärrvärme i förhållande till levererad nyttiggjord energi.
Transport och produktion av bränslen
Utsläpp av växthusgaser från produktion och transport av bränslen i förhållande till levererad nyttiggjord energi.
Procentandel fossilt
Användning av kol, fossil olja och naturgas i förhållande till totalt tillförd energi för fjärrvärmeproduktion.
Procentandel förnybart
Användning av förnybara bränslen såsom biobränslen och biogas i förhållande till totalt tillförd energi för fjärrvärmeproduktion.
NOx
Utsläpp av kväveoxider som bildas vid all förbränning vid hög temperatur, oavsett bränslens kemiska sammansättning. Dess utsläpp bidrar till försurning och övergödning i mark, skog och vatten.
SOx
Utsläpp av svaveloxider och nedfall av svavel leder till försurning av mark och vatten.
Stoft
Utsläpp av stoft som består av små fasta fragment som sprids i luften. Partiklar i utomhusluften, särskilt < 2,5 mikrometer, har hälsoskadliga effekter speciellt för känsliga personer.