Vi bränner skog för den biologiska mångfalden
Slutförd skogsbrand i Sunnanå
Skogsbränder vanligare förut
Syftet med kontrollerad skogsbrand är att skapa en miljö för de insekter och växter som är beroende av skogsbränder för att överleva. Skogsbränder var mycket vanliga i det ursprungliga landskapet i norra Sverige, särskilt i tallskogar vars bark och frösättning är en anpassning till detta.
Fram till 1900-talet brann i snitt cirka 1 procent av Sveriges skogsareal varje år, att jämföra med 2018 då endast någon promille brann. Det har medfört problem för de arter som är beroende av denna störning för att överleva.
Sällsynta arter gynnas
Området som brändes av på Sunnanå var ca 3,3 hektar stort och bestod av gammal tallskog med gamla brandljud efter stammen (brandljud är en stamskada på träd, orsakad av värme från skogsbrand). Här fanns även rikligt med brandstubbar. Detta är tecken på att det redan finns sällsynta arter här på platsen som kommer att gynnas av skogsbranden. Det finns flera exempel på växter som kan ligga som frön i mossan i mer än 70 år för att sedan gro efter brand. Det finns även skalbaggar som kan flyga flera mil för att söka upp bränd ved.
Arter kan växla över till yngre träd
Målsättningen med bränningen är att skapa mer död ved i form av torraker, lågor, det vill säga döda träd som fallit och brända träd. En annan viktig aspekt är att skapa nya brandljud på yngre träd så att de arter som lever i den miljön ska kunna växla över från gamla träd till yngre träd. På så sätt säkerställs att arterna som är beroende av skogbränder existerar i ytterligare en trädgeneration.
För att branden ska vara kontrollerad så bränner man först av kanter så att inte elden ska spridas utanför, en så kallad grävd brandgata.
Sedan tänder man försiktigt av mot vinden i strängar för att få en måttfull intensitet på branden. Genom att dela av branden styrs elden in mot de områden som redan har brunnit vilket gör att man kan styra hur häftigt man bränner.
Vi har, inom ramen för Skogens miljövärden inom landsbygdsprogrammet, Europeiska jordbruksfonden för landskapsutveckling gjort åtgärder för att bevara denna miljö.
Bin, humlor och fjärilar
Runt lämningar på platsen finns gamla lövträd som asp sälg, björk samt enstaka granar och tallar. Även den rika floran på de nu nedlagda åkrarna måste nämnas, där finns bland annat signalarter som kärrfibbla och tibast. I denna miljö trivs inte bara skogslevande insekter utan även bin, humlor och fjärilar.
Gamla husgrunder har röjts fram och märkts upp med högstubbar. Riset har körts bort och lämnar den gamla gårdsplanen öppen så man får en känsla hur det var att bo på denna plats.
Bevara den unika miljön
Hela området har en inbjudande parkliknande miljö där man överallt skönjer vattenspegeln från Sörträsket. Projektet syftar till att bevara denna unika miljö från att växa igen och förstärka de olika värden som finns på plats för framtiden.
Gamla grova lövträd
Från boningshuset hade man en vacker utsikt ner mot det idylliska Sörträsket. Den gamla döda tallen fanns nog redan på de tiden de bodde människor har. Områden med gamla grova lövträd som asp och sälg och som på bilden björk är idag unika i skogslandskapet och har egen nisch i den biologiska mångfalden. De arter man finner här är inte de man normalt hittar i skogen.
Klipper efter blomningen
På de gamla åkrarna växer fortfarande olika ängsblommor. I dagens jordbruk så skördas oftast vallen innan blommorna hinner slå ut. Här har vi träffat ett avtal med en lokal entreprenör som årligen efter blomningen klipper ner och hugger bort inväxande ris för att denna miljö ska få fortleva. Man räknar med att cirka 1 500 arter som är rödlistade är beroende av denna miljö.
Välkommen att besöka denna vackra plats.
De åtgärder som är gjorda i Sunnanå har skett inom ramen för stöd till Landsbygdsprogrammet.
Stora naturvärden i Sörträsk. Läs mer om det